Arbetshandledning

I arbetshandledning studeras den egna yrkesrollen, det egna kunnandet och frågor som har med arbetet eller arbetsteamet att göra.  Det är alltså inte vägledning i t.ex. yrkeskunnande utan kopplingen till den egna yrkesrollen och yrkesetiken står alltid i centrum.  Arbetshandledning kan påminna om konsultation men sker alltid i fri samtalsform.

Arbetshandledning sker i huvudsak genom reflektion, genom att ställa sig själv frågor som: varför tänker eller känner jag såhär, hur kommer det sig att jag reagerar såhär. Huvudsyftet med arbetshandledning är att förstärka yrkesrollen och stödja den personliga tillväxten.

Egna svarta hål kan bli synliga genom handledning, då ökar oftast kreativiteten, spontaniteten och interaktionen med andra blir bättre. Men framför allt är arbetshandledningen till för att ge ny energi, motverka utmattning och minska den psykiska belastningen.

En arbetshandledare har fyra central funktioner i en handledningssituation; handledaren försöker lösa problem tillsammans med kunden, handledaren delar med sig av sitt kunnande, handledaren stöder kunden och ger återkoppling.

I arbetshandledning söks hela tiden nya perspektiv samtidigt som man lär sig att iaktta sina egna känslor och attityder.

Typiska verktyg i en handledningssituation är s.k. symbolföremål, man kan använda sig av t.ex. dockor, färgkritor, olika kort för att lyfta fram en annan sida eller dimension i en fråga. Målet är att bygga upp den inre kunskapen och förstärka den i dialog med arbetshandledaren.

Arbetshandledningen är processuell till sin natur och brukar därför pågå mellan 1-2 år.

Handledning sker individuellt eller i grupp. En mycket utnyttjad form är också samfundshandledning, då hela teamet deltar I handledningen tillsammans med sin ledare, chef eller förman.

Arbetshandledning är alltid konfidentiellt i förhållande till beställaren och kunden.